lifeisabiglie

A knife.. cutting my heart in to pieces
A knife.. soaked in my blood
A knife, that knife, belongs to you
You are the murderer of my heart
I'm still alive, but at what cause?
Give back my freedom
Give back my life
Take away all my memories of you
So I can live again

copyright - hannapannak.blogg.se

Sitter och har kidnappat johannas data, hon och marcus står bakom min och suckar för att dom ska typ fixa en bild till marcus facebook, men ja gillar att irritera folk. Så de är heeelt okej för min del :D
haha, btw, johanna älskar mig ändå!!!!

Jag saknar min älskling ;__;
tycke hon kan koma hit typ nu o:
<3

Värför ska det vara så jälva svårt att förklara för någon hur jag egentligen tänker och känner?
Är det för att jag själv inte riktigt vet?
Eller är det för att ingen vill lyssna på vad jag säger?
Varför kan jag inte vara glad, som alla andra kan vara?
Varför måste jag alltid ha ett falskt leende på läpparna när jag egentligen bara vill skrika och gråta?
Varför kan jag inte bara få gå..?

Ny knark låt! Nine Inch Nails - Hurt

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that's real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become?
My sweetest friend
Everyone I know
Goes away in the end
You could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of shit
On my liar's chair
Full of broken thoughts
I cannot repair
Beneath the stain of time
The feeling disappears
You are someone else
I am still right here

What have I become?
My sweetest friend
Everyone I know
Goes away in the end
You could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

Smärtan som ständigt följer mig
är min andra hälft men ändå vet jag att den vill mig ont
och jag vill att den försvinner

Den gör mig svag, sårbar, synbar
Jag blir läslig för hela världen
Smärtan blottas med mig och jag är ingen
Den förkrossar mig, förstör mig
Allt inom mig känns dött
Inget där inuti är längre jag.

Förstår ni då när jag säger att jag inte längre är den jag en gång varit..?

Ångesten har mig åter i sitt grepp
och har det med trumf på hand

Alla minnen från förr kan han gräva fram,
ett efter ett, och visa för mina rödgråtna ögon
Då är själen min ännu ett steg ner i gropen,
som jag inte kan gräva mig upp ur igen.

Jag drömde om att rakbladen skulle döda,
krossa och begrava ångesten för gott.
Rakbladen gav ångesten för varje drag
 och den växte inom mig

Tills inget kvar fanns att skära i
och ångesten hade fångat in mig i ett hörn

Jag tappade rakbladen på golvet,
och blodet droppade

Känslan av frihet, glömska, andrum kom aldrig
som den gjorde förr när smärtan skar in
i handlederna, i benen, överallt

Den kom aldrig

Kvar blev jag med blod, smärta

Och en ångest redo att krossa mig

När man får en sån jävla ångest att man inte har någon annanstans att vända sig, så finns du där.
Fast att du märker mig för livet, på ställen där alla kommer att se, så kan jag inte sluta röra vid dig.
Jag kommer ständigt till platser eller situationer där endast du kan rädda mig.
Du har tvingat mig in på en väg jag inte kan komma ifrån, du våldtar mitt sinne. Men enda tar jag dig med mig på den långa vägen vi har att gå...